Jag hade aldrig varit i Karlstad, men alla har ju hört om sola i Karlstad och sånt. Det har dessvärre varit lite mulet bland Karlstad-piraterna på sistone, så vi visste inte riktigt vad vi skulle förvänta oss när vi kom dit. Men redan när vi klev av bussen insåg nog både jag och Rick att man aldrig ska underskatta pirater. Trots individuella meningsskiljaktiheter hade Karstadspiraterna slutit upp mangrant, sida vid sida, och hälsade oss med flaggor och glädje. Det är sådana saker som gör att jag känner mig extra glad över att vara pirat.

Vi inledde dagen i Karlstad med flygbladsutdelning och där fick jag faktiskt smaka på sola i Karlstad alldeles på riktigt. I Karlstad tycktes nämligen min flygbladsutdelningsteknik gå hem alldeles utmärkt. Fol tog inte bara emot flygbladen, de såg dessutom glada ut. Kanske berodde det på att jag hört Ricks instruktion om hur man delar ut flygblad så många gånger att poletten äntligen trillat ner, eller också är folk helt enkelt särkilt hyggliga i Karlstad. Jag gissar på det senare.

På kvällen var vi med på ett lokalt möte med Värmlandspirater. Där fick jag ännu en gång bekräftat att pirater är ett trevligt släkte. Man hade inte bara samarbetat bra med den konflikthanteringsgrupp som hjälpt till med meningsskiljaktigheterna i Värmland, man hade dessutom kommit fram till en praktisk lösning på problemen, som alla inblandade ställt sig bakom. Så vad lär man sig då av detta? Konflikter kan aldrig undvikas i stora organisationer. Det som skiljer agnarna från vetet är hur man väljer att lösa konflikterna när konflikterna dyker upp. Värmland kommer att gå starka ur det här och de har dessutom lärt hela organisationen en massa bra och viktiga saker.

Och så här glada ser Värmlandspiraterna ut på bild:

Popularity: 4% [?]