Jag är fortfarande i lite bokmässekoma, men ingen rast och ingen ro. Det gäller att smida medan järnet är varmt, så det gör jag. Just nu är det till exempel fullt upp med eftersnack till bokmässan. Eftersnacket är ibland ganska upplyftande. Men ibland är det rent deprimerande, som till exempel när man får veta att Horace Engdahl föga överraskande meddelat att ingen av oss har något intellektuellt att komma med: “Vart har de intellektuella tagit vägen? undrade han och tillade att de i alla fall inte finns i bloggosfären. Där härskar amatörerna.”

Horace ja… Själv fick jag mässans Horace-upplevelse alldeles utanför Vertigo Förlags monter. Jag krockade med någon, såg upp och insåg att det var Horace Engdahl. Jag sa ursäkta och vände blicken ett halvt snäpp till höger och vem stod där om inte Vertigos egen Carl-Michael Edenborg, som dagen till ära var iförd ett linne med texten “Litteratur är rövknull”. Det tyckte jag var en ganska så komisk kontrast och var tvungen att fnissa lite för mig själv. Om Horace såg Edenborgs linne, så är jag säker på att humorn gick honom förbi. En lättsam inställning till litteratur är sannerligen inget som får det att rycka i ett par strama smilband.

Jag nämde för någon dag sedan att jag, Unni, Isobel, Daniel Åberg och bokhora-Johanna deltog i ett seminarium om bokbranschens framtid. det kan man beskåda genom att klicka sig in här och sedan av någon outgrundlig anledning välja “Finlandstema” och sedan “Bli framgångsrik utan förlag”. (Ja, jag önskar också att det fanns en direktlänk!)

SvD var tydligen där och tittade, för de har skrivit lite om debatten:

Kärnan i diskussionen är den inte helt ovanliga visan: att ge en känga åt förlagen som skriver dåliga avtal där snor åt sig all upphovsrätt, inte marknadsför på rätt sätt och absolut inte hänger med i den nya tiden.

Självklart finns det en hel del sanning i det där. Men när panelen börjar prata om att gå utanför förlagen och själva hitta både förläggare, pressansvarig och omslagsformgivare blir man ändå lite matt och tänker: “Kanske en sammanslagning av allt det där vore en bra lösning? Aha, det finns redan något som heter förlag!”

Mjo, men nu var det inte riktigt vad som sades. Jag pratade till exempel om att förlagens kompetens skulle bryta sig loss från förlagen och börja arbeta enligt någon sorts frilansmodell, inte att man skulle bilda nya statiska kluster som liknar dagens förlag. Jag menade att man skulle kunna välja helt rätt medarbetare för varje del av varje separat projekt och därmed få en helt annan kreativ dynamik än när man jobbar med de paketlösningar som de traditionella förlagen erbjuder. Kort sagt, använd ungefär samma kompetens, men använd den medvetet och dynamiskt.

Det sas hur som helst en massa bra i den där debatten, av oss alla, så kika gärna på den. Läs dessutom Isobels Expressen-artikel. Den säger en del om författarnas situation i dagens bokbransch. Mycket läsvärd.

Sist men inte minst, är det dags att rycka lite på smilbanden. Carina Rydberg och Dick Harrison, eller förlåt mig “Kill Bill” och “Errol Flynn”, som de kallas i pressmeddelandet (fniss) har fått priset “Upphovsrättens hjälte 2009″ av ALIS. Pressmeddelandet finns i wordformat här eller i mer behändig webbform reproducerat på Författarförbundets hemsida. Om man nu ska dela ut pris till upphovsrättshjältar, så tycker jag att man borde dela ut det till någon som faktiskt försöker hjälpa in upphovsrätten i framtiden, inte till två personer vars syn på upphovsrätten dömer den till en snar undergång. Och helt ärligt, finns det två personer som är mer olika The Bride och Errol Flynn än Carina Rydberg och Dick Harrison? En öl till den som kan komma på någon.

Popularity: 33% [?]