10. Den svårbemästrade konsten att sikta när man kräks
March 4, 2010 – 7:01 am | 2 Kommentarer

“Varför hade Carl-Philip en massa tejp om handen?” The rest må vara silence, men för Plenty är tystnaden bara ännu ett hål som måste fyllas. Kosta vad det kosta vill.
Jag drar på mig joggingskorna utan …

L�s mer »
Blandat

Pest, kolera och allt annat upplyftande man kan råka ut för i livet.

Kultur

Bloggande, böcker, film, gaming, musik och annat spännande man kan berika tillvaron med.

Pirat på tur

Det blir en del resande i politikens namn, speciellt nu när det vankas riksdagsval. Jag bloggar on the go!

Piratfrågor

Allt som har med piratrörelsen att göra. Piratpartiet, piratideologi, svärmtänkande, etc.

Video

Varje dag behöver ett soundtrack av något slag. Här är mina soundtrack.

Blogg » Kultur, Musik, Söndagstuben

Söndagstuben 3: I Got You, Babe (The Golden Girls version)

Skriven av Anna Troberg on September 14, 2008 – 6:11 am

En kommentar

Så här i demonstrationstider är det viktigt att fundera på hur man levererar sitt budskap. Man kan ha en massa bra idéer, men om man inte levererar dem på ett sätt så att andra vill/orkar lyssna så spelar de fina idéerna ingen som helst roll. Många tror att det är den som skriker högst som i längden vinner sakfrågan, men inte då. Den som skriker högst kommer för alltid att bli ihågkommen som en jävla gaphals som ingen orkar lyssna på. Nyckelordet i god och övertygande kommunikation är finess. Låt mig ta ett exempel.

Amerikanska sitcoms är inte direkt kända för sin revolutionerande frispråkighet. Man kryddar dem med lite “provocerande” skämt, som inte är de minsta provocerande om man är uppvuxen i Sverige och till exempel har vetat hur folk ser ut nakna så länge man kan minnas. Det måste ju vara lite frustrerande för manusförfattarna att arbeta med förhållningsorder som antagligen ser ut ungefär så här: “Var jätteprovocerande så att vi får höga tittarsiffror, men tänk på att det ska kunna sändas på dagtid utan att en frikyrklig tant i Milwaukee får hjärtsnörp.”

Det kan ju tyckas vara ett oöverstigligt problem, men inte om man är lite klurig. Allt handlar om hur man paketerar och levererar budskapet. Någon gång på 80-talet kom en bright person på att det bästa sättet att leverera massor av snusk och provocerande budskap utan att frikyrkliga tanter i Milwaukee skulle få hjärtsnörp mitt på blaka dagen, var att låta andra små tanter förmedla budskapet. Och voilá, så var Golden Girl uppfunna!

Golden Girls var så snuskiga och provocerande att serien genast skulle ha lagts ned om samma roller spelats av ett gäng 20-åringar. Men vem kan väl tycka illa om fyra små tanter som draperade i alldeles för mycket pastellfärgat tyg pratar snusk dagarna i ända? Nej, just det, ingen. Ta detta som en viktig lärdom. Det räcker inte att ha budskapet klart för sig, man måste jobba på hur det ska levereras också.

Och här kommer så min egna absoluta favoritsnutt ur serien. Sophia och Dorothy som Sonny och Cher, ackompanjerade på piano av den alltid så klämkäcka St Olaf-flickan Rose!

WVx9JjEDANg

Popularity: 2% [?]

En kommentar »

Skriv kommentar!

Skriv din kommentar här nedanför, eller trackback från din egen blogg. You can also subscribe to these comments via RSS.

Var schyst och håll dig skapligt till ämnet.

Du kan använda de här taggarna:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Bloggen funkar med gravatarer. Vill du ha en egen? Registrera dig hos Gravatar.

Länk till ditt senaste blogginlägg