Livet kanske är en schlager…
Visst, livet är en schlager och allt det där, men om man kliver utanför den där melodramatiska musikalverkligheten som det är helt okej att att tillbringa ett par timmar i då och då. Men utanför musikalvärlden, ute i verkliga världen, så funkar det helt enkelt inte att brista ut i sång i tid och otid. Det blir lätt … lite smått … pinsamt … för åhörarna.
Och med tanke på borgerlighetens dåliga erfarenheter av att brista ut i sång känns det därför extra underligt att Reinfeldt när han väl tar bladet från munnen brister ut i sång. Hur tänkte han egentligen? Att en dubbelnegation blir något positivt? I så fall missade han helt ironin i Pink Floyds gamla slagdänga. Dubbelnegationen i “We don’t need no education” tyder på att ett inslag av utbildning inte vore helt fel. I Reinfeldts fall vore lite mediaträning till exempel på sin plats. Av förklarliga skäl är det inte alltid positivt att bara lyssna och lära av de äldre:
mQakZce3GhQ
Nc0_CpiQCdU
Kanske borde Reinfeldt snegla lite mer på hur den nya generationens politiker tar sig an viktiga frågor. Hit it, Falkvinge!:
qxVYTvYc7Tg
Popularity: 2% [?]
Aftonbladets politiska bevakning når nya höjder. Men visst är det slående att Reinfeldt väljer att citera ett album vars texter genomgående handlar om isolering och kommunikationsproblem.
Man får kanske kontra med slutrefrängen i Claes Erikssons mästerverk Grisen i säcken, som ju kritiserar politiker som saknar ideologisk förankring och därmed blir oförutsägbara grisar i säckar.
“Ja politik blir TV-lek och kärlek blir på skoj.
Och även om man står där blek bredvid och säger ‘oj’
och tycker det är fel, så bygger allt ändå
på den gris och den säck man råkar få.”
Halloj
Ville bara papeka lite snabbt att du faktiskt har fel vad galler tolkningen av “Another Brick in the Wall part 2″. Nasta text-rad lyder ju “We don’t need no thought control”, vilket i sa fall skulle betyda att Pink Floyd aven onskar mera tanke-kontroll. Vilket ju inte ar fallet. Dubbelnegation kan ju faktiskt, i vissa engelska dialekter, anvandas for att forstarka negationen (detta kan horas valdigt tydligt i t.ex dialekter fran den Amerikanska sodern). Texten ar en attack pa det engelska skolsystemet Roger Waters vaxte upp med, vars huvudsyfte var (enligt honom) att sudda bort oliktankande och skapa lydiga konformister.
Men du har sa klart helt ratt i att det blir duktigt pinsamt nar borgare forsoker sjunga =)
Hej Anders!
Som alla bra texter kan denna tolkas på flera plan. En dubbelnegation är inte “korrekt” engelska, även om den förekommer i diverse engelska dialekter. Därför ger det en intressant twist till texten, det vill säga att man genom att sjunga “we don’t need no education” så kanske man faktiskt bevisar att det saknas lite utbildning vilket också är en kritik mot skolsystemet som inte förmår att leverera ordentlig utbildning.
Den som säger meningen lägger kanske dit dubbelnegationen som en förstärkning, men för den som hör det som sägs tillkommer en aspekt som talaren kanske inte tänkt sig.
Det leder in på den tolkning du gör om att texten är en attack mot just skolsystemet, vilket jag också anser. (Säkert många andra också.)
Kort sagt: Både textens mening och hur texten språkligt förmedlas är en kritik av skolsystemet. Det faktum att dubbelnegationen också används i efterföljande mening bestrider inte dem tolkningen.
Ah, det var ett tag seda jag agerade litteraturvetare. Brings back memories…
Hadet så bra,
Anna
“Men visst är det slående att Reinfeldt väljer att citera ett album vars texter genomgående handlar om isolering och kommunikationsproblem.”
Du glömde maktmissbruk!
“Men du har sa klart helt ratt i att det blir duktigt pinsamt nar borgare forsoker sjunga =)”
Face it, vänstern har alltid rockat hårdast!