/Anna

OK, jag lyssnar uppmärksamt på det du säger.

Bifogad dikt tycker jag var synnerligen intressant, tack, och
det som slår mig är att det måste också alltid finnas en
ljuskälla.

Jag kan rekommendrea Rumi’s sol. Den finns på nätet.

Sökord: Rumi’s Sun

Mvh,
Tomas

Till att börja med har detta inte alls med poesi att göra, utan om att öppna upp för en bra diskussion för så många som möjligt. Jag har tagit bort ovidkommande kommentarer, poetiska eller inte. Och inte bara dina.

Jag har inget emot poesi. Jag vet att poesi kan berätta en hel del för oss om oss själva och om världen omkring oss. Men, trots att jag jobbar med språk och litteratur varje dag, så har kopplingen mellan din poesi och mina blogginlägg tyvärr gått mig förbi. Den har dessutom gått många andra förbi, eftersom de klagat på att jag släppt genom kommentarerna.

Självklart kan det förekomma en koppling som vi inte ser, men om jag och andra nu inte ser den, så får du nog helt enkelt acceptera att kopplingen rent praktiskt inte fungerar och slipa lite på poesin.

Om du vill sprida din poesi, så föreslår jag åter att du startar en egen poesiblogg. Där skulle du få hur mycket utrymme som helst att sprida din poesi till läsare. Jag länkar gärna dit, men det här är min blogg och här vill jag att kommentarerna håller sig någorlunda till det blogginläggen handlar om och det vill tydligen en majoritet av mina läsare också.

Ibland är tanken god, men når inte ända fram. Eller som min huspoet T.S. Eliot (alltid “il miglior fabbro” i mina ögon) en gång skrev:

Between the idea
And the reality
Between the motion
And the act
Falls the Shadow

Between the conception
And the creation
Between the emotion
And the response
Falls the Shadow

Det är trist när man hamnar i skuggan och inte når fram, men då får man ta nya tag och kravla sig ut i ljuset igen.

Mvh,
Anna

Ämnet säger du – det är precis vad det handlar om, nämligen att undersöka vad som gör att t.ex. den massavlyssnande
FRA-verksamheten kan uppstå gång på gång genom
historien. Hur kan det komma sig att dessa maktens män och
kvinnor uppvisar detta beteende tid efter annan? Den frågan
har sysselsatt poeter och filosofer, ja konstnärer över
huvudet taget, i flera tusen år, och svaret är funnet för länge
sen.

Vi vet svaret. Vi känner till den humanistiska sanningen,
psykets struktur, psykets logik om du så vill och vad som
särskilt skadar människans psyke. Allt detta är kartlagt. Men
denna sanning är dessa maktens män och kvinnor mycket
rädda för, det har de alltid varit. Och många har mördats för
den sanningens skull.

Problemet är att de flesta människor varken har tid eller ork
att ta del av denna kunskap, ty de är så distraherade av
kommersialismens villkor och de intressen som vill forsätta
att exploatera och utnyttja hennes förvirring. Och det innebär
också att sådant som FRA blir möjligt, och att demokratin går
åt helevete.

Så min och alla andras poesi i denna riktning har med FRA att
göra.

Fatta det fru/fröken duktig!

Tomas

du blir ibland censurerad för att det är alla småsyskons dröm att någon gång kunna få tyst på sina äldre syskon.

Andra låter jag hållas så länge de håller sig till ämnet.

Ha det så bra,
Anna

Shit happens, man kan inte vara populär överallt.

Tack!, då förstår jag.

Tomas

(f.ö. begriper jag heller inte kopplingen…)