Federley visade att han har en ryggrad, hoppas han behåller den imorgon
Skriven av Anna Troberg on June 17, 2008 – 5:44 pm
10 Kommentarer
Han har inte haft det lätt, Fredrick och det har han min sympati och respekt för. Han verkade väldigt tagen under sitt tal. Det säger nog en del om klimatet i riksdagshuset och riksdagsledamöterna emellan. Arbetsmiljön verkar ha en del att önska.
Jag känner mig dock lite smått förvirrad. Okej, han sa inte ja, men sa han nej? Han yrkade på återremiss, annars nej. Jag håller tummarna för ett slutgiltigt nej. Och jag hoppas att Federley får sova ordentligt i natt och att han trycker på rätt knapp imorgon.
Andra livebloggare (skicka fler länkar om ni har):
Opassande
Rick Falkvinge
Pirat-Janne
Oscar Swartz
Projo
Svensson
Röd Libertarian
IDG
Aftonbladet
Politikerbloggen
Popularity: 2% [?]
Jag tolkar det som ett nej, men att han inte har lust att diskutera saken en gång till med partiet.
Det finns ett väldigt bra råd i boken The Pragmatic Programmer som är applicerbart på situationen:
“Det är enklare att be om ursäkt än att fråga om lov.”
Fy f*n, Federley såg ut att vilja kräkas den mesta av tiden. Han har min sympati! Då är jag ändå kommunist…men detta är *inte* en partipolitisk fråga.
Al Qaida, bomber, jihad på er.
Återremiss? Hur funkar det? Tider, platser, deadlines?
Det här verkar sluta i ett NJA med krav på återremiss. Frågan är om det ens blir någon votering i morgon. Nu pågår intensiva förhandlingar mellan partierna.
Efter 12 timmar till med partipiskan vinande slag efter slag på en redan blodig rygg, är det svårt att stå rakryggad om ens det kommer finnas minsta lilla handlovsben kvar som inte är uppätet av alliansens lejon
Var det bara jag som inbillade mig eller vände han sig mot läktaren mer än mot församlingen? Hursomhelst såg det ut att han var ganska pressad, får hoppas han ändå orkar imorgon..
Vad i hela fridens namn hände nu? Vad vill han egentligen?
Bordlägger han frågan? Han väljer alltså att inte ta ställning alls!
Som om inte det vore nog så är det extra äckligt att se hur Tolgefors nu lismar för att släta över frågan med löften om vidare behandling i utskott hit och dit.
“Var det bara jag som inbillade mig eller vände han sig mot läktaren mer än mot församlingen?”
Man vänder sig dit man har stöd. I hans fall är det bland folket.
“Efter 12 timmar till med partipiskan vinande slag efter slag på en redan blodig rygg, är det svårt att stå rakryggad om ens det kommer finnas minsta lilla handlovsben kvar som inte är uppätet av alliansens lejon”
Tja, desto mer anledning att visa partiet vem som egentligen har makten imorgon.
Och den ryggraden var ungefär lika stadig som en kokt spagetti. Tack för den kniven i ryggen, Federley, nu vet vi var du står.
Ännu flera ryggradslösa politiker, som röstar fram detta. Nu ska de väl också ha höjda löner för sitt slit med att svika sina ideal. Skamgrepp på Sveriges folk är vad det är i klartext.
”Live Wells, although the life is one problem”.