Comments on: Berättarkonsten är större än litteraturen http://www.annatroberg.com/2008/04/08/berattarkonsten-ar-storre-an-litteraturen/ Piratpartiets vice partiledare bloggar Fri, 12 Mar 2010 19:34:20 +0000 http://wordpress.org/?v=2.9.2 hourly 1 By: Inkan http://www.annatroberg.com/2008/04/08/berattarkonsten-ar-storre-an-litteraturen/comment-page-1/#comment-2006 Inkan Thu, 17 Apr 2008 22:20:05 +0000 http://rosettasten.com/2008/04/08/berattarkonsten-ar-storre-an-litteraturen/#comment-2006 Jag tror ju att kärleken till litteratur skapas hos barnet. Jag växte upp i en läsande familj som i sin tur hade läsande föräldrar (speciellt min mors släkt) Och även detr muntliga berättandet fanns med som en självklar del av kulturlivet i mitt barndomshem. Jag började läsa tidigt för mina barn - och de började läsa själva så snart de lärt sig konsten. Och jag berättade skrönor, historier och egna minnen från min barndom för dem. De älskade att lyssna på allt jag berättade. Och med glädje ser jag att kärleken till litteraturen finns hos mina tre barn även nu när de är vuxna. Och än idag händer de att någon av dem vill höra mig berätta om något intressant från min uppväxt. ( på landet uppe i Jämtland): " berätta om äventyren på Dillne Gård", "berätta om Mormors hus", "berätta om farfars gård med hästarna och korna" etc Så jag kan inte se någon motsättning alls i att läsa och att berätta. För mig hänger det ihop. Det man berättar kan man ju även skriva ner. Det har jag nu hållit på med i några år så barnen kommer att få varsin handskriven bok om mig, släkten, äventyren, livet på landet, livet i fjällen, och skolan etc med både bilder, foton och teckningar. Tänk vilken guldgruva för den egna fantasin, för lusten, för skapandet och njutningen bokläsandet är. Läsa själv, eller läsa för andra eller lyssna på när andra läser. Och det bästa av allt: favoritböckerna är ens absolut bästa vänner. Vad vore en tågresa Stockholm-Östersund utan en bok att läsa? Vilken fantastisk blogg du har! Jag tror ju att kärleken till litteratur skapas hos barnet.
Jag växte upp i en läsande familj som i sin tur hade läsande föräldrar (speciellt min mors släkt) Och även detr muntliga berättandet fanns med som en självklar del av kulturlivet i mitt barndomshem.
Jag började läsa tidigt för mina barn – och de började läsa själva så snart de lärt sig konsten. Och jag berättade skrönor, historier och egna minnen från min barndom för dem. De älskade att lyssna på allt jag berättade.
Och med glädje ser jag att kärleken till litteraturen finns hos mina tre barn även nu när de är vuxna. Och än idag händer de att någon av dem vill höra mig berätta om något intressant från min uppväxt. ( på landet uppe i Jämtland): ” berätta om äventyren på Dillne Gård”, “berätta om Mormors hus”, “berätta om farfars gård med hästarna och korna” etc

Så jag kan inte se någon motsättning alls i att läsa och att berätta. För mig hänger det ihop. Det man berättar kan man ju även skriva ner. Det har jag nu hållit på med i några år så barnen kommer att få varsin handskriven bok om mig, släkten, äventyren, livet på landet, livet i fjällen, och skolan etc med både bilder, foton och teckningar.

Tänk vilken guldgruva för den egna fantasin, för lusten, för skapandet och njutningen bokläsandet är. Läsa själv, eller läsa för andra eller lyssna på när andra läser.
Och det bästa av allt: favoritböckerna är ens absolut bästa vänner.
Vad vore en tågresa Stockholm-Östersund utan en bok att läsa?

Vilken fantastisk blogg du har!

]]> By: Joshua_Tree http://www.annatroberg.com/2008/04/08/berattarkonsten-ar-storre-an-litteraturen/comment-page-1/#comment-2005 Joshua_Tree Tue, 08 Apr 2008 19:42:38 +0000 http://rosettasten.com/2008/04/08/berattarkonsten-ar-storre-an-litteraturen/#comment-2005 Jag håller helt och fullt med om att andra former av berättande och kulturella yttringar inte är bättre eller sämre än böcker, bara just andra former. Däremot vill jag påstå att både när det gäller punkterna empati och fantasi så har boken lite fördel. Visst finns det gott om exempel på figurer på film som väcker empati, men boken har en helt annan förmåga att förmedla en människas tankar och känslor. Det är svårt att göra i andra former, även om det går. Och beträffande utvecklandet av fantasi tror jag även där att boken är oerhört viktig eftersom den kräver mer av läsaren. Film och datorspel visar hur saker ser ut. Boken kan försöka beskriva, men i slutänden är det upp till läsaren att skapa sig en bild. Inte minst därför är det svårt att göra film av böcker - eftersom mängder av läsare har helt olika bild av det som beskrivits i boken och tycker därför inte att filmen gör deras bild rättvisa. Bara ett par reflektioner alltså. Jag håller helt och fullt med om att andra former av berättande och kulturella yttringar inte är bättre eller sämre än böcker, bara just andra former. Däremot vill jag påstå att både när det gäller punkterna empati och fantasi så har boken lite fördel. Visst finns det gott om exempel på figurer på film som väcker empati, men boken har en helt annan förmåga att förmedla en människas tankar och känslor. Det är svårt att göra i andra former, även om det går.

Och beträffande utvecklandet av fantasi tror jag även där att boken är oerhört viktig eftersom den kräver mer av läsaren. Film och datorspel visar hur saker ser ut. Boken kan försöka beskriva, men i slutänden är det upp till läsaren att skapa sig en bild. Inte minst därför är det svårt att göra film av böcker – eftersom mängder av läsare har helt olika bild av det som beskrivits i boken och tycker därför inte att filmen gör deras bild rättvisa.

Bara ett par reflektioner alltså.

]]>