Madam Rosetta siar: Nationalspråken kommer att få ge vika för världsspråken
Språklagsutredningen slår i en utredning fast att offentliga myndigheter hädanefter inte ska svänga sig med engelska uttryck till höger och vänster. “Svenskan riskerar att förlora domän, särskilt på de högre utbildningarna och i forskning, i synnerhet på de naturvetenskapliga, medicinska och tekniska områdena”, säger utredaren Bengt-Åke Nilsson.
Hmmm… Vad det gäller de högre utbildningarna och forskningen, så tror jag att vår vän Åke är ute minst tio år för sent. Redan på min tid, vilket är ungefär tio år sedan, så var den mesta kurslitteraturen på engelska och dessutom var de flesta svenska doktorsavhandlingar jag läste på engelska. Jag tror att svenskan redan har “förlorat domän” på de områdena. Å andra sidan betyder det också att de forskningsframsteg vi gör inte stannar inom landets gränser utan kan resa ut i världen och hjälpa andra också. Det är väl hur bra som helst.
Tycker jag då inte att det är dumt att inte värna alltför hysteriskt om svenskan? Hell no! som Åke inte skulle gilla att jag sa. Vad man missar när man försöker lagstifta om vilket språk som ska användas, om än bara för myndighetsutövare, är att språket liksom de som brukar det är levande och i ständig förändring. För tusen år sedan dumpade vi genom vikingarna över en massa skandinaviska ord i engelskan, nu får vi tillbaka dem i ny skepnad tillsammans med en massa andra. Det är bra. Det är utveckling. Faktum är att det inte finns något alternativ. Språk som inte utvecklas dör nämligen förr eller senare ut. Oftast förr.
Jag tycker naturligtvis inte att det vore så bra om svenska myndigheter skickade ut brev som började “Hey, dude!” men vore det bättre om de skrev “Tjenare!”? Det handlar inte om språket. Det handlar helt enkelt om vilken ton man vill slå an.
Jag tycker också att det är viktigt att kunna uttrycka sig väl. Det har alla nytta av att kunna. Att uttrycka sig väl kan också vara att på ett smidigt sätt inkorporera delar av olika språk i samma mening och ändå få en tydlig, klar och förhoppningsvis witty mening. Det är inte bara ungdomar i pösiga klöder i förorten som blandar språk istället för att klippa sig och skaffa ett jobb. En hel del av våra största författare genom tiderna har blandat friskt. James Joyce använde inte mindre än tjugotre olika språk i Finnegans Wake (om jag inte minns fel) och ingen skulle väl påstå att James Joyce ägnade sig åt att utarma det engelska språket.
Nej, språk ska leva och förändras. De ska brukas och så länge de brukas väl ser jag inget problem i att blanda dem. Och som Opassande mycket riktigt påpekar finns det ingen gudomlig anledning till att svenskan måste finnas kvar för alltid. Och vad är “svenska” egentligen? Det vi pratar nu eller det vi pratade för 200 år sedan? Jag vet inte, men jag vet att det är väldigt stor skillnad på de två olika sorternas svenska.
Jag tror jag att nationalspråken i förlängningen kommer att få ge vika för världsspråk. Vi har mer internationella kontakter än någonsin idag, inte bara i jobbsammanhang utan även privat. Det innebär att gränser suddas ut och att man söker sig till gemensamma plattformar. De plattformarna är världsspråk som engelska, spanska och kinesiska. Är det bra eller dåligt? Hur skulle något som bidrar till bättre förståelse mellan människor på olika platser i världen kunna vara dåligt?
Själv har jag idag tagit ett stort steg för att främja språket, inte bara det svenska, utan även de andra språk jag ägnar mig åt. Jag har nämligen äntligen fått hem mina nya tangentbord och hoppas därför kunna leverera blogginlägg utan en massa förlorade bokstäver.
Andra skriver:
Vad är svenska?
Svenska språket uppgraderas
Shame on you, Mr Gringubb!
Förslag till ny språklag framlagd
Imperialistisk svenska
Språk är bara läten, länder är bara jord
Popularity: 2% [?]
Åh! Kanonbra koppling med vikingarna där…
Personligen är jag för att dumpa svenskan och gå över till engelska. Livet skulle bli så mycket enklare då för alla i denna globaliserande värld
Som nu alla böcker osv som ska ha 79+ olika översättningar mm. Själv är jag less på att vänta på svenska översättningar på böcker som kommer ett år senare jag vill jue läsa/lyssna på böcker då dom är aktuella.
Likaså alla filmer tv serier mm orkar man inte vänta ett halv år tills det finns i Sverige med svensk text osv. Iofs har det faktiskt blivit mycket bättre på denna front på senare tid men fortfarande fördröjningar.
Dock kul med “pirat scenen” dom tar tag i detta i egna händer och fixar subs till filmer/Tv serier gratis för oss. men det är lite si så där med kvalitén på översättningarna. Men kul ändå att viljan och engagemanget finns där. Var det inte senaste Harrypotter boken som ”pirat översattes” första veckan i Sverige och spreds ganska friskt på nätet för dom som inte orkade vänta tills den svanska “riktiga” kom ett halv år senare.
appropå detta med myndigheter så jobbar man jue på en sådan och ideen här är att det ska vara svenska programvaror.. suck man hittar jue tusan ingen hjälp på nätet då man söker på dessa svenska begrepp programen har.
Jag vill ha engelska program
Så sant, så sant.
Jag ser hellre att fler människor kan kommunicera via ett större språk än en massa mindre. Lägger inga värderingar i det (typ att engelskan är ett kolonispråk och kan uppfattas som hemskt kränkande för alla som blev drabbade DÅ med som varit döda hur länge som helst idag, franska likaså, bäst vore om alla talade mandarin etc. bla bla bla) mer än just det att det är underbart att kunna göra sig förstådd över nationgränser.
Ser inget egenvärde alls att bevara ett språk- alla människor är människor och vi är “gjorda” för att kunna öppna käften, men exakt hur ljuden ska utformas för att symbolisera något är abstrakt på alla språk och fullkomligt betydelselöst egentligen. Likaså skrivtecken. Att göra sig förstådd är grejen.
Och visst är det kul att språk förändras. Jag märker själv när jag läser egna gamla texter hur mitt sätt att uttrycka mig förändras och hur jag blandar in en massa andra ord och egengjorda också för den delen. Och lär mig nya.
Levande språk är kul och viktiga. Och ingenting som går att konservera på burk.
Ett litet problem med att lämna svenska i sticket i forskningsvärlden är att vi är så jäkla dåliga på engelska. Doktorsavhandlingar skrivna på barnengelska blir helt enkel lite svåra att ta på allvar för en britt eller amerikan. Å andra sidan är ju övriga europeer lika dåliga, så då vinner ju den engelskspråkiga avhandlingen på att den i alla fall går att ta del av…
…och kom nu inte och säg att svenskar är så bra på engelska för det är en förbannad lögn. Möjligtvis kan man säga att en stor andel svenskar kan tillräckligt bra engelska för att klarar sig som turister, men det är en avgrund mellan den kunskapen och förmågan att uttrycka sig begripligt i skrift!
Hej allihop!
Emma: Och tänk vilka fina ord de fick av våra vikingar: anger, bondage, gruesome, gush, kidnap, rape. rythless. slaughter och smash. Eller förresten, vi kanske inte ska tänka så mycket mer på det, men snacka om våldsam språkerövring.
Micke: Ja, det är inte utan att jag allt som oftast håller med dig om det. Framför allt när jag, precis som du, kämpar med svenska versioner av program. Argh! Man kan bli galen för mindre. Dessutom har engelskan så många fler ord och nyanser än svenskan. Varför? För att den just är uppblandad med så många olika språk.
Tinnitussan: Ja, kommunikationen är väl viktigare än allt annat. Vad har man för nytta av ett språk om man inte har någon att prata med? Sedan kan man ju bevara språk i ett rent kulturellt syfte, men det är en annan sak. Språket vi använder måste vara ett språk som vi kan använda för att prata med andra så bra det bara går.
Jesper: Svensk yxengelska, ja! Argh om det med! Självklart blir det vissa fel när man inte har ett språk som sitt förstaspråk, men hur sjutton man kan spendera fyra år eller mer på en doktorsavhandling och sedan vara för snål för att lägga ut 6-7000 på att få den ordentligt korrläst är ju ett mysterium.
Svenskar är oftast helt ok på engelska. Det vill säga, de kan semestra i London eller Phuket utan att sakna mat och tak över huvudet. De kan till och med bli tjenis med lokalbefolkningen. Från det till att kunna uttrycka sig skapligt korrekt i skrift är det ungefär 7 ljusår. Jag skulle dessutom vilja påstå att detta även gäller för många svenskars förmåga att uttrycka sig i skrift på svenska. Brrr!
Ha det riktigt bra,
Rosetta
Hmm om jag inte missminner mig så trotts att vi svenskar kanske inte är så “Bra” på engelska så vill jag minnas att jag hört att vi är bäst i världen på engelska som vårat andra språk. Rätta mig om jag har fel.
Hej Micke A!
Jag tror att du har rätt i det påståendet. Tyvärr är jag rädd för att det säger mer om hur dåliga många andra är på engelska än om hur himla bra svenska är på det.
Men vad gör det? Det lämnar ju gott utrymme för förbättring, så kämmer man sig lite risig på engelska tycker jag att man ska börja läsa engelska böcker. man kommer in i det fortare äb kvickt och rätt som det är har man lärt sig en massa utan att ha det minsta tråkigt.
Ha det så bra,
Rosetta
Men de där avhandlingarna du läste på engelska, var inte svenska blandat med engelska. Det var engelska. Engelska och ingenting annat. Att språket lånar in ord är knappast ett hot mot det och det är ju inte heller vad lagförslaget främst handlar om (även om det nu säger något om att språket ska vara vårdat).
Av de tre språken du nämner är det bara engelska som i någon mening kan benämnas “världsspråk”. Spanska och kinesiska är lika mycket “nationalspråk” som svenska. Kinesiska talas bara inom ett större område och spanska inom fler nationer. För spanskans del används språket naturligtvis mellan de spansktalande länderna, men i andra sammanhang används det sällan som lingua franca.
Hej, Andreas!
Sant, avhandlingarna var inte blandade, men är det då så hemskt med inblandade utländska ord? Tydlighet och ton är viktigt, men ett engelsk låneord behöver ju inte inkräkta på det.
Jag funderade en andra gång och du har rätt vad det gäller kinesiskan. Den är mer ett nationalspråk. Däremot står jag nog på mig om spanskan. Den talas naturligtvis i spansktalande länder, men den är ett väldigt stort andraspråk också.
Ha det så bra!
Rosetta
[...] Utredningen Värna språken tillsammans med lagförslaget kan laddas ned från regeringens hemsida. Media etc.: Rapport, SvD, Språkrådet. Andra bloggar om lagförslaget: Claes Krantz, Rosetta Sten, Robsten blog, Enrum. Andra bloggar om: språk, svenska, engelska, eu, lag, politik, regeringen. På: intressant.se. [...]
Nej, det är det jag menar. Lånord är INGET hot. Däremot kan det ju anses oestetiskt, klumpigt, ovårdat etc, men det är småpotatis jämfört mot att man helt och hållet använder engelska. Det senare är det verkliga problemet. Jag har inget problem med att avhandlingar skrivs på engelska, men jag har ett problem med att så många avhandlingar skrivs på engelska, och så få på andra främmande språk såsom tyska, franska och spanska.
Jo, en hel del har spanska som andraspråk. Men jag menade att det är sällan två person som inte har spanska som modersmål, använder spanska sinsemellan. I sådana lägen är det vanliga engelska.
Hej igen, Andreas!
Nej, du har nog rätt i att folk med spanska som andraspråk oftast pratar engelska med varandra istället. Det stämmer nog.
Men varför är det så hemskt att avhandlingar inte skrivs på tyska, franska och spanska? Engelska är det språk som flest människor kan ta till sig. Är det inte bra att avhandlingar görs tillgängliga för så många som möjligt?
/Rosetta
När språkkunskaperna försvinner, kan forskarna inte längre ta till sig litteratur som är författad på andra språk än engelska. Idag är exempelvis filosofin i Sverige helt anglosaxiskt dominerad, vilket innebär att de flesta svenska filosofer knappt ens har kännedom om stora filosofiska verk författade av t.ex. svenskar på tyska. Man går helt enkelt miste om en massa kunskap. För när det gäller den humanistisk litteraturen, sedan säg renässansen, råder det ingen tvekan om att de flesta stora tänkare har skrivit på andra språk än engelska.
Att svenskar väljer att skriva på engelska istället för sitt modersmål, medför – för att säga det kort – två stora problem: 1) kvaliteten sjunker eftersom de allra flesta, även duktiga forskare, är sämre på engelska än sitt modersmål, 2) det blir svårare att kommunicera med omgivande samhället där svenska är det allmänna språket. Många svenskar har svårt att läsa akademiska avhandlingar överhuvudtaget, och de har naturligtvis ännu svårare att läsa sådana på engelska.
Detta ändras naturligtvis inte av om man istället skriver på t.ex. franska. Men jag förespråkar ju inte att en stor andel avhandlingarna ska skrivas på ett sådant språk.
Jag tycker att man kan använda svenska ord istället för låneord där sådana finns, exempelvis:
* Sista ordet i frågan istället för ultimatum
* Stadskärna istället för centrum
* Fastskiveenhet istället för hårddisk
* Kasta ut genom ett fönster istället för defenestrera
…et cetera, et cetera.
Jag håller med Tegner som talade om “Ärans och hjältarnas språk”. Fast det är klart, det enda ordet i den frasen som inte är lågtyska är “och”.
Nej, när jag tänker närmare på saken så är det OK att dumpa svenskan, bara jag får behålla prickar över bokstäverna. Esperanto kanske är ett bra alternativ, den är spridd över hela världen och har krumelurer över bokstäverna, bästa från båda världarna!
[...] Andra bloggar intressant om språklagen :Badlands hyena, Cattis blogg, Opassande , Rosetta [...]