Jag är partipolitiskt obunden och trivs bra med det. Jag brukar aldrig trasha ett parti rakt av, även om jag inte alltid håller med, så tror jag åtminstone att de flesta partier jobbar ärligt för att på sitt sätt göra världen lite bättre. Nu tänker jag dock göra ett litet undantag. Jag har fått nog av Kristdemokraterna. Jag är inte alls förtjust i Sverigedemokraterna heller, men även om de nu tyvärr går framåt, så har de i alla fall sin image att kämpa med. De flesta vet, eller har i alla fall en svag aning, om att de är fula fiskar. Så är det dessvärre inte med Kristdemokraterna. De hade mysfarbrorn Alf Svensson som ledare i hundra år och sen ersätter de honom med Ken-dockan Göran Hägglund. Kristdemokraterna ser sådär rara ut. De är såna som bjuder på en kaffetår och hembakade kakor. Inte kan väl de vara elaka? Det kan de. Faktum är att de är tämligen bigotta, trångsynta och diskriminerar friskt dem som inte passar in i deras modell av hur världen borde se ut.

Nu senast har Göran Hägglund avvisat tanken på att införa äktenskap för homosexuella med den mindre genomtänkta kommentaren: “Amerikaner säger ”If it‘s not broken, don‘t fix it”. För vår del är det viktigt att slå vakt om det som har fungerat i flera hundra år, och som inte är trasigt.” Ja, äktenskapet fungerar ju skitbra, det är därför mer än hälften av alla som gifter sig inte bryr sig det minsta om KD:s vision om kärnfamiljen och skiljer sig. Trots att de är heterosexuella.

Yvonne Andersson som är riksdagsledamot för KD skriver: “Äktenskapets ändamål är primärt omsorg om barn. Alla barn har en naturlig rätt till att bli omhändertagna och omvårdade av sina båda biologiska föräldrar eftersom dessa båda är orsaken till, och ansvariga för, barnets tillblivelse och existens.” Så fint. Om man bortser från att en hel del gifta par varken har barn, planerar att skaffa barneller kanske inte kan skaffa barn. Ska de inte få vara gifta då? Och sen måste Yvonne dessutom ha glömt bort att homosexuella par som skaffar barn i långt högre grad måste planera dem och vara “orsak till och ansvariga för barnets tillblivelse och existens”. Homosexuellas barn är inte “en liten olycka”, de är antagligen bland de mest planerade barn som finns.

Kristdemokrtarens hävdar galant på sin hemsida att alla människor är lika mycket värda. Så fint. Om de nu verkligen menade det. Deras exkludering av flera hundratusen människor pekar på något helt annat. De värnar om en kärnfamilj som inte finns och som jag betvivlar någonsin existerat i någon större utsträckning, ändå framhärdar de med samma envishet som en två-åring som försöker klämma ner en rund kloss i ett fyrkantigt hål.

Det är sådana förlegade och styvnackade bakåtsträvare som bidrar till att till exempel homosexuella inte får donera blod, oavsett hur präktigt och svenssonaktigt sexliv de har. Bosse som bara har haft sex med Stefan de senaste 25 åren får inte donera blod, medan Wilhelm som knullar med tre nya brudar han raggar upp på Stureplan varje vecka får donera hur mycket han vill. Vad är logiken i det? Man får ju anta att de testar allt blod i vilket fall. Därför kan jag inte annat än misstänka att det grundar sig i tanken om att homosexuella är smittbärare även om det hysteriskt pk samhället aldrig skulle säga det högt, för “alla är lika mycket värda”.

Jag har funderat på detta och kommit fram till två saker:
1. Kristdemokraterna lever i lalaland.
2. Om jag låg och förblödde skulle jag hellre få lite bög- eller flatblod än unket kristdemokratblod.

Popularity: 3% [?]